Okej, idag var den sista hela dan för mig i Vittra i Jakoberg. Jag vet fan inte hur jag känner, jag är jäkligt ledsen för att behöva lämna allt. Men jag är också grymt glad för att jag har träffat personer som har betytt så mycket för mig, och fortfarande gör. Jag kommer aldrig glömma, aldrig...
Jag har skrattat, gråtit, fått "damp" och så mycket mer. Ibland har det varit ett helvete, ibland har jag hatat det. Men jag har också älskat det, det har ju nästan varit mitt andra hem. 

Jag kommer gå ut nian med blandade känslor. Jag känner mig ledsen, glad, förvirrad och rädd. Jag trodde att de här åren skulle vara de svåraste någonsin, men det är nu det svåra kommer. Att gå ut och börja på en ny skola utan att känna någon, efter det lämna skolan och inte veta vad fan jag ska göra med mitt liv!

Jag har alla mina vänner att tacka för alla underbara minnen under de här senaste 4 åren. Jag har haft P.P.P vid min sida och det är jag grymt tacksam över. Ni fattar nog inte... Kommer aldrig sluta älska er, hur de än slutar.
Alla andra männsikor som jag älskar! Tack, för allt.
Vill inte släppa nån som jag lärt känna, speciellt inte nu när vi nior har börjat lära känna varandra.  

Jag grät inte när jag skrev det här, så tror inte jag kommer gråta imorrn. Jag kommer mest känna mig tom, helt känslolös. Inte kunna känns nåt alls....
//Julia